Visar inlägg med etikett sorg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sorg. Visa alla inlägg

torsdag 26 september 2013

Sov gott älskade Milton!

En av världens mest envisaste, coolaste och underbaraste mysgubbar har lagt sig till sin sista vila.
 
Min syster fick 10 år med honom, 10 mysiga, jobbiga, underbara år.
 
Gosekatten Milton som visste vad han ville ha och vart han skulle va'!
 
Puss på dig Milton, vi kommer att sakna dig!

 
Upphovsrättshavare till fotot: Gunilla Asada

tisdag 7 juli 2009

En något annorlunda begravning...

Har varit på begravning.
Min goa söta lillebror låg där i sin vita fina kista.
Hans fru, släkt och massor av vänner satt "vid hans sida".
Tårarna rann, näsdukar avverkades på löpande band.
Det var blommor över allt!

Min lillebror var inte speciellt kristen av sig.
Han syn på religion var; "eh, what?!"
Det gjorde att man blev lite irriterad på prästen
när hon malde på om gud och guds barmhärtighet.

Efter begravningscermonin i kyrkan bars kistan ut
av vår storebror och 5 andra, i en sakta procession
till likbilen som väntade utanför.
Vi fick ta ett sista farväl av Mikael vid bilen,
lade en ros, som jag fick av far på kistan, lade handen
på kistan och viskade "Sov gott nu."

Usch vad svårt det var att se bilen åka iväg med
Mikael.

Efteråt åkte vi till Møllehuset och fikade smørrebrød och tårta.

Det var en trevlig stund där de flesta pratade privata minnen om
Mikael, mycket av det som sades hade jag inte hört förut och det
var kul (om man nu kan säga så) att få veta lite mer om den person
han var, som jag inte fick lära känna.

Det känns lite lättare nu när jag fått säga farväl till Mikael och fått
träffa Rikke, hans fru, och talat om för henne att hon är en "hjälte" i
mina ögon.
Hon fanns där för Mikael dygnet runt, hon var hans sol, hans liv, ja
hans allt ända in i det sista.

TACK Rikke!

fredag 26 juni 2009

Det är över nu, det har bara börjat...


Min lillebror gick bort igår kväll.
Han blev 26 år.
Mikael led av levercancer som spridit sig ut i kroppen.
Ända in på slutet hade han livsgnistan uppe.
Han vägrade ge upp, det var bara så!
Hans fru Rikke har varit som en klippa vid havet
för honom. Hon flyttade sig inte ur fläcken, hon fanns
vid hans sida 24 timmar i dygnet, i ur och skur.
Jag saknar honom så, det värker i hela kroppen,
tårarna rinner hela tiden.
Min söta goa lillebror!

Vår låt