Kan man älska någon så mycket att man tvingar iväg personen i fråga på en resa?
Helt ensam?
Ja, om jag får tro min familj så kan man det.
Jag kom iväg, oro och ångest till trots.
Nu sitter jag i Nora och mår toppen!
TACK Kent, Leni och Lisa, Jenny och Fredrik för att ni tror på mig!
Nu är det bara arbetet kvar... fredag och lördag kommer bli körigt värre, men det är kul, bara kul.
*stoooor kram*
4 kommentarer:
Vad bra att du kom dig iväg, starkt! kram!
Gott e det....
Hej tjejen!
Hoppas du får det bra i Nora och jag vill bara skriva och säga -STARKT av dig att du kom iväg :-)
Hoppas du får en bra helg!
Kram
/Sara Small Town
ps vad är bytardag? ds
mmm fy fan säger jag med... hmm.. men här e man nu o det går inte o bara sticka... men det blir la bra så småningom :S
Skicka en kommentar